11. 1950-talet
50-talet: Kyssar, televisioner och de första ”svinnpåsarna”
Bakom låg krigsåren, städerna växte och levnadsvillkoren förbättrades. Många flyttade in i de nya moderna frontmannahusen och bildade familj.
Nya trender strömmade in från världen utanför och ungdomarna stoltserade med så kallade ”lättähattu”, en baskerliknande platt hatt, på huvudet och brylkräm i håret.
Vida kjolar och jeans sågs i affärerna – och Negerkyssar, år 1951.
Kyssarnas know-how kom från Danmark, varifrån också en Kyssmästare inbjöds att starta produktionen.
Sötsaken med den runda våfflan, den luftiga skumfyllningen och det tunna chokladöverdraget blev snart en av Brunbergs populäraste produkter.
Brunbergs sortiment inkluderade omkring 40 sötsaker, en mycket mindre mängd än innan krigen. De huvudsakliga produkterna var karameller, choklad och lakrits. Fabriken tillverkade också sötsaker med omslag som kunderna själva fick välja.
Televisionens inträde i hemmen
För Brunberg-Lindfors fabrik var 50-talet inte enbart kyssar och drömmar. Det handlade också om utmaningar.
Ett problem var ransoneringen som inte tog slut förrän år 1954 då man började se bananer och apelsiner i affärernas hyllor.
Råvaror var äntligen tillgängliga – men å andra sidan hårdnade konkurrensen med avregleringen av marknaderna.
Efterfrågan på sötsaker föll, vilket gjorde att flera inhemska sötsaksföretag stötte på ekonomiska svårigheter, så också Brunberg-Lindfors.
Den höjda accisen och de efterföljande högre priserna förklarar delvis den fallande efterfrågan.
På 50-talet ökade reklamen och i början av årtiondet gjordes framför allt reklam för tobak, sprit och sötsaker. Televisionen smög in nya produkter i de finska hemmen. Brunberg gjorde ingen reklam, företagets goda rykte hade spritt sig – och gör det fortfarande – tack vare produkter av hög kvalitet.
Börje Brunberg brukade säga att det enda en bra produkt behövde förutom recept och maskiner var yrkeskunskap. Recepten hemlighölls inte, för produkterna blev som man ville ha dem med långt gången yrkeskompetens och erfarenhet, ”karamelltumme”.
Summan av många variabler gjorde att årsproduktionen föll till knappt 150 ton. Så sent som år 1949 hade produktionen nått 400 ton.
Företaget letade efter expertis utifrån, bland annat genom att utse Borgåbaserade Puristustuote Oy:s VD, Yrjö E. Miettinen, till styrelseordförande.
Livet i en sötsaksfabrik
Sötsakerna i Brunberg-Lindfors tillverkades i de flesta fall för hand, maskinerna var få.
Företaget hade över 100 anställda, de flesta kvinnor. Karamellmassan knådades och drogs för hand och karamellerna papprades med flinka fingrar. Skickliga kvinnor kunde pappra över 40 kilo sötsaker under en dags arbete.
I det tre våningar höga stenhusets nedersta våning tillverkades choklad. I andra våningen låg förpacknings- och leveransavdelningen och i tredje våningen kokades lakrits och Alku-karameller. Lagret låg på vinden.
Byggnaden var opraktisk. Man sprang mycket i trapporna och tunga kokkärl och förpackningar lyftes från marknivå till våningarna uppe med hjälp av vinsch, krok och vajer. Efter krigen skaffade man också en slags varuhiss till fabriken.
Börje Brunbergs son, Tom Brunberg, smet som liten i smyg till fabriken från det intilligande hemmet. Fabriken var ingen säker plats för barnen – men den var spännande. Då fadern kom in gömde han sig under kvinnornas arbetsbord, tills de sade att ”faran är förbi”.
Då och då knackade det på Brunberg-Lindfors dörr och någon frågade efter sekunda varor. Sedan dess har Brunberg tillhandahållit så kallade ”svinnpåsar”, som enligt vad man vet var likadana bruna papperspåsar på 60-talet som idag.
År 1958 beslöts lämna bort namnet Lindfors och fortsätta som Brunberg Oy.
I slutet av årtiondet hade verksamheten återigen blivit lönsam.
Läs dessa också
1. Bageriet grundas
(1870-1890) För ungefär 150 år sedan… A.W. Lindfors grundar sitt bageri 1871 Vid stranden av Borgå å, i staden med röda strandbodar och krokiga kullerstensvägar, levde man på 1870-talet ett ekonomiskt uppsving. Omkring 3 500 invånare bodde i Borgå, majoriteten fortfarande i Gamla Borgå, även om de förmögnare så småningom började flytta till den moderna empirstadsdelen [...]
2. Familjeföretag
Hela familjens företag A.W. Lindfors familj bestod av hustrun Wilhelmina (född Saarinko) och sju barn: Ivar, Karl, Adolf, Axel, Viktor, Aina och Sigrid. Var och en av dem var kopplade till Lindfors bageri, och senare till sötsaksfabriken, på ett eller annat sätt. Det handlade verkligen om ett familjeföretag från början till slut. Wilhelmina skötte i [...]
3. Sötsaksfabriken grundas
A.W. Lindfors grundar en sötsaksfabrik På våren 1897 meddelade bagaren A.W. Lindfors att ha ämnade börja tillverka konfekt, choklad och marmelad och andra produkter som ingår i sockerbagarens bransch. Sötsaksfabriken fick namnet A.W. Lindfors karamell- och marmeladfabrik. Fabrikens mål var att tillfredsställa Borgåbornas – omkring fyra och ett halvt tusen – och landsbygdens invånares sötsug. [...]
4. Ivar Lindfors
Kommerserådet Ivar Lindfors August Ivar Lindfors (21.6.1872-26.4.1950) var en sann affärslivets mångkonstnär. Förutom A.W. Lindfors karamell- och marmeladfabrik drev han metall- och byggföretaget Ab Ivar Lindfors Oy (grundat 1918) med kontor i Helsingfors på Södra Esplanaden 12. Kuva: porssitieto.fi Ivar Lindfors flyttade redan som ung till Helsingfors direkt efter att ha avlagt studentexamen i Borgå [...]
5. Åren 1906-1920
Lindfors karamellfabrik växer med fart (1906-1920) Efter A.W. Lindfors död fortsatte Ivar Lindfors att utveckla karamellfabriken. De därpå följande åren var en framgångsrik tid för fabriken. År 1907 tog fabriken in en 16-årig lärling från landet, Lennart Brunberg. Den unge mannen lärde sig koka karameller och började så småningom drömma om en egen sötsaksfabrik. Villa [...]
6. Brunbergs karamellfabrik grundas
Lennart Brunberg grundar sin egen sötsaksfabrik 1922 1920-talet var de storstilade festernas och framtidstrons årtionde, en tid för återuppbyggnad av Finland. Under förbudslagens tid drack man i restaurangerna alkohol som smugglades in från Estland, ofta med skärgårdsborna. Näringen och hälsovården förbättrades och många uppfinningar gjorde livet lättare. Också välståndet ökade. Borgå var fortfarande en liten [...]
7. Lennart Brunberg
Lennart Brunberg – sötsaksfabrikör och musikvän Förutom sötsaksfabrikör var Lennart Brunberg (1891-1945) också en kulturpersonlighet och en företagare som var medveten om sitt samhällsansvar. Musik låg exta nära Lennart Brunbergs hjärta. Han spelade fiol och cello och sjöng bland annat i idrottsföreningen Akilles Sångarbröders kör, ledd av A.W. Lindfors son, brottningens olympiadmedaljist Adolf Lindfors. Lennart [...]
8. 1930-talet
1930-talet – Brunberg klarar sig ur lågkonjunkturen 1930-talet var en omvälvningarnas tid. Finländarna prövades under kristiden två gånger: först efter börskraschen 1929 och sedan då andra världskriget bröt ut i september 1939. Men också hopp och tro på framtiden fick plats i årtiondet. Bilarna, fartygen, tågen och flygplanen var den nya tidens kännetecken, även om [...]
9. 1940-talet
1940-talet: Världskriget och en tragisk eldsvåda ”Vi befinner oss i Runebergs stad, där ryssens stridspiloter igår tisdag utförde sina illdåd. – Mångas hem och egendomar har brunnit ner.” L Willebrand, februari 1940. Under andra världskriget bombades Borgå i flera omgångar. Då sirenerna tjöt sprang Borgåborna snabbt in i bombskydden, av vilka ett låg i Brunberg-Lindfors [...]
10. Börje Brunberg
Börje Brunberg, en innovativ seglarentusiast Börje Lennart Brunberg (f. 1924) var en omtyckt och målmedveten verkställande direktör som oförtröttligt och beslutsamt lyfte Brunbergs sötsaksfabrik tillbaka på sina fötter efter krigstiden och faderns, Lennart Brunbergs, bortgång. Börje Brunberg var en initiativrik och uppfinningsrik person vars stora framtidsdröm var automatisering och under hans ledning automatiserades och moderniserades [...]
12. 1960-talet
1960-talet, Brunbergs fabrik mekaniseras 60-talet förde med sig stora förändringar i det finska samhället. Man flyttade från landet till stan, levnadsstandarden steg och privatpersonernas konsumption ökade, även om man fortfarande undvek onödigheter – man hade inte glömt nödåren. Fabrikerna mekaniserades och produktionen effektiviserades. Också Börje Brunberg drömde om automatisering och mekaniserade flitigt sötsaksfabriken, med följden [...]
13. 1970-talet
1970-talet, sötsakernas årtionde “Ät lördagsgodis bara på lördagar, aldrig annars!” ungefär så sjöng avantgardistiske M.A. Numminen på 70-talet. Finländarna hade blivit helt sålda på sötsaker. Konsumptionen ökade till nästan sju kilo om året per person. 1970-talet var den så kallade Kekkonen-tiden. Det byggdes hela kvarter av förmånliga höghus av betong. Majoriteten av finländarna bodde nu [...]
14. 1980-talet
1980-talet: Brunberg flyttar till Veckjärvivägen Under 80-talet steg Brunbergs produktionssiffror till nya höjder. På 50-talet var produktionen under 150 ton, på 60-talet ökade den till nästan 250 ton och på 70-talet till 600 ton – nu var produktionen hela 1 200 ton. På 30 år hade volymen nästan tiodubblats. Det var en period av ekonomisk boom [...]
15. 1990-talet
1990-talet: recession och nya karameller Börje Brunberg hade en 45-år lång karriär bakom sig på Brunberg. Han hade moderniserat fabriken och mångfaldigat produktionen. 1991 pensionerades Börje Brunberg. Till ny verkställande direktör utsågs fil.dr. Raimo Keskinen som ledde företaget fram till 1997. Börje Brunberg, vars skötebarn var fabrikens utveckling, fortsatte som styrelseordförande och var alltid redo [...]
16. 2000-talet
2000-talet: Brunberg idag Vem kunde ana vart en enkel anhållan skulle leda, då bagarlärlingen A.W. Lindfors år 1871 anhöll om tillstånd hos Magistraten att bedriva bageriverksamhet. Under de gångna 150 åren har mycket hänt: Finland blev självständigt, genomgick flera krig, urbaniserades och blev medlem i Europeiska Unionen, men Brunberg fortsatte sin verksamhet som ett familjeföretag [...]
