3. Sötsaksfabriken grundas
A.W. Lindfors grundar en sötsaksfabrik
På våren 1897 meddelade bagaren A.W. Lindfors att ha ämnade börja tillverka konfekt, choklad och marmelad och andra produkter som ingår i sockerbagarens bransch.
Sötsaksfabriken fick namnet A.W. Lindfors karamell- och marmeladfabrik.
Fabrikens mål var att tillfredsställa Borgåbornas – omkring fyra och ett halvt tusen – och landsbygdens invånares sötsug. Sötsaker tillverkades både för detalj- och grossisthandeln.
Bageriet hade fyllt 26 år och fortsatte sin verksamhet vid sidan av sötsaksfabriken i Villa Ilomäki.
Karamellfabrikens verksamhet de första åren var blygsam. Produktionens värde var omkring 30 000 dåtida finska mark och de anställda var fem till antalet. I styrelsen satt A.W. Lindfors söner Ivar, Axel och Karl Lindfors.
Exakta uppgifter om vilka slag av sötsaker de tillverkade finns inte, men man tror sig minnas att Lindfors första produkter var marmelad, blandade opapprade sötsaker, karameller för barn och ”lökkarameller” som fick sitt namn av omslagspappret som tvinnades till formen av en lök.
Lindfors fabrik tillverkade också specialsötsaker som bjöds på fester, till exempel bröllop och begravningar samt familjetillställningar. Jul-, bröllops- och begravningskaramellerna var stora och omslagspappret visade vad slags tillställning det var frågan om.
Begravningsgästerna fick karameller som var 15 cm långa och omslagspappret var tvåfärgat: pappret underst var vitt och pappret ovanpå var blankt och svart. Ändarna hade klippts till fransar.
Numera ser man sällan begravningskarameller, men bröllopssötsakerna har nästan blivit en egen konstart.
Vackra omslagspapper
Sötsakstillverkningen var handarbete och massan vändes, vreds och drogs. Majoriteten av de anställda behövdes för att pappra sötsakerna. Flickorna som papprade i början av århundradet fick 5 penni per kilo i lön. Arbetsdagen var då hela 10 timmar.
Omslagspappren var vackra, konstnärliga, hade olika former och var till och med ofta undervisande. Att samla på dem var en populär hobby. Förutom råvarorna beskrevs bilens uppfinning, olika idrottsgrenar, kommunernas vapen och olika ordspråk. På Lindfors fabriks omslagspapper kunde man också se vyer från Borgå, sagan om Mästerkatten med sjumilastövlar och segelbåtar.
Know-how från Ryssland
Know-how för tillverkningen av sötsaker kom ofta från Ryssland där flera kända sötsaksmästare bodde. Till exempel har Alku-karamellen förmodligen sina rötter i Ryssland. I slutet av 1800-talet bodde också en hel del ryska familjer i Borgå och det är möjligt att en del av Lindfors konditori- och sötsakskunnande kommer därifrån.
De finaste sötsakerna kom från mästarna i Sankt Petersburg. De första finska karamellfabrikerna låg i Viborg – och i Borgå och Helsingfors. Redan före 1901 hade Helsingfors åtta sötsaksfabriker och Borgå hade fått flera små sötsakstillverkare som gav staden en bra image. Flera av de här sötsaksfabrikerna hade börjat som bagerier.
Den inhemska produktionen fick fart dels av en ny tullförordning år 1897, enligt vilken tull lades också på sötsaker från Ryssland – Ryssland hade tidigare skyddat sin produktion med importtullar -, dels av det ekonomiska uppsvinget i slutet av århundradet samt av urbaniseringen.
Socker var en läckerhet – men också medicin
Förutom från sötsaksfabrikerna kunde man köpa karameller på apoteken. Apotekaren brukade sälja socker- och honungskonfekt som bröst- eller rättare sagt kandisocker som var många barns enda sötsak ännu på 1800-talet. Bröstsocker såldes på apotek ända fram till 1960-talet.
Socker ansågs vara en effektiv förstärkare av medicinernas verkan. Många av nutidens karameller har i själva verket ursprungligen varit mediciner. Med hjälp av bröstsocker botade man till exempel barnens hosta och med marsipan botade man förstoppning och potensproblem.
Även om sötsaksfabrikernas antal steg och invånarnas välstånd ökade var sötsaker länge en lyxprodukt som endst bjöds på fester och åt gäster i hemmet. Till största delen gjordes sötsakerna ännu hemma, under nödåren till exempel av rödbetor.
Lindfors sötsaksfabrik innebar nya dofter och smaker åt stadens invånare.
Sonen tar över sötsaksfabriken
Redan ett år efter sötsaksfabrikens grundande köpte Ivar Lindfors fabriken av sin far. Namnet på fabriken förblev ändå oförändrat ända fram till 1928.
I magistratens protokoll 1898 konstaterades att August Lindfors avstod från sötsaksproduktionen i stor skala, men han fortsatte driva sitt bageri och ledde sötsaksfabriken ända fram till sin död 1906.
Ännu i början av 1900-talet dog ett stort antal unga bagerianställda av den heta luften och av lungsjukdomar orsakade av mjöldammet. August avled som 53-åring men dödsorsaken är oklar.
Läs dessa också
1. Bageriet grundas
(1870-1890) För ungefär 150 år sedan… A.W. Lindfors grundar sitt bageri 1871 Vid stranden av Borgå å, i staden med röda strandbodar och krokiga kullerstensvägar, levde man på 1870-talet ett ekonomiskt uppsving. Omkring 3 500 invånare bodde i Borgå, majoriteten fortfarande i Gamla Borgå, även om de förmögnare så småningom började flytta till den moderna empirstadsdelen [...]
2. Familjeföretag
Hela familjens företag A.W. Lindfors familj bestod av hustrun Wilhelmina (född Saarinko) och sju barn: Ivar, Karl, Adolf, Axel, Viktor, Aina och Sigrid. Var och en av dem var kopplade till Lindfors bageri, och senare till sötsaksfabriken, på ett eller annat sätt. Det handlade verkligen om ett familjeföretag från början till slut. Wilhelmina skötte i [...]
4. Ivar Lindfors
Kommerserådet Ivar Lindfors August Ivar Lindfors (21.6.1872-26.4.1950) var en sann affärslivets mångkonstnär. Förutom A.W. Lindfors karamell- och marmeladfabrik drev han metall- och byggföretaget Ab Ivar Lindfors Oy (grundat 1918) med kontor i Helsingfors på Södra Esplanaden 12. Kuva: porssitieto.fi Ivar Lindfors flyttade redan som ung till Helsingfors direkt efter att ha avlagt studentexamen i Borgå [...]
5. Åren 1906-1920
Lindfors karamellfabrik växer med fart (1906-1920) Efter A.W. Lindfors död fortsatte Ivar Lindfors att utveckla karamellfabriken. De därpå följande åren var en framgångsrik tid för fabriken. År 1907 tog fabriken in en 16-årig lärling från landet, Lennart Brunberg. Den unge mannen lärde sig koka karameller och började så småningom drömma om en egen sötsaksfabrik. Villa [...]
6. Brunbergs karamellfabrik grundas
Lennart Brunberg grundar sin egen sötsaksfabrik 1922 1920-talet var de storstilade festernas och framtidstrons årtionde, en tid för återuppbyggnad av Finland. Under förbudslagens tid drack man i restaurangerna alkohol som smugglades in från Estland, ofta med skärgårdsborna. Näringen och hälsovården förbättrades och många uppfinningar gjorde livet lättare. Också välståndet ökade. Borgå var fortfarande en liten [...]
7. Lennart Brunberg
Lennart Brunberg – sötsaksfabrikör och musikvän Förutom sötsaksfabrikör var Lennart Brunberg (1891-1945) också en kulturpersonlighet och en företagare som var medveten om sitt samhällsansvar. Musik låg exta nära Lennart Brunbergs hjärta. Han spelade fiol och cello och sjöng bland annat i idrottsföreningen Akilles Sångarbröders kör, ledd av A.W. Lindfors son, brottningens olympiadmedaljist Adolf Lindfors. Lennart [...]
8. 1930-talet
1930-talet – Brunberg klarar sig ur lågkonjunkturen 1930-talet var en omvälvningarnas tid. Finländarna prövades under kristiden två gånger: först efter börskraschen 1929 och sedan då andra världskriget bröt ut i september 1939. Men också hopp och tro på framtiden fick plats i årtiondet. Bilarna, fartygen, tågen och flygplanen var den nya tidens kännetecken, även om [...]
9. 1940-talet
1940-talet: Världskriget och en tragisk eldsvåda ”Vi befinner oss i Runebergs stad, där ryssens stridspiloter igår tisdag utförde sina illdåd. – Mångas hem och egendomar har brunnit ner.” L Willebrand, februari 1940. Under andra världskriget bombades Borgå i flera omgångar. Då sirenerna tjöt sprang Borgåborna snabbt in i bombskydden, av vilka ett låg i Brunberg-Lindfors [...]
10. Börje Brunberg
Börje Brunberg, en innovativ seglarentusiast Börje Lennart Brunberg (f. 1924) var en omtyckt och målmedveten verkställande direktör som oförtröttligt och beslutsamt lyfte Brunbergs sötsaksfabrik tillbaka på sina fötter efter krigstiden och faderns, Lennart Brunbergs, bortgång. Börje Brunberg var en initiativrik och uppfinningsrik person vars stora framtidsdröm var automatisering och under hans ledning automatiserades och moderniserades [...]
11. 1950-talet
50-talet: Kyssar, televisioner och de första ”svinnpåsarna” Bakom låg krigsåren, städerna växte och levnadsvillkoren förbättrades. Många flyttade in i de nya moderna frontmannahusen och bildade familj. Nya trender strömmade in från världen utanför och ungdomarna stoltserade med så kallade ”lättähattu”, en baskerliknande platt hatt, på huvudet och brylkräm i håret. Vida kjolar och jeans sågs [...]
12. 1960-talet
1960-talet, Brunbergs fabrik mekaniseras 60-talet förde med sig stora förändringar i det finska samhället. Man flyttade från landet till stan, levnadsstandarden steg och privatpersonernas konsumption ökade, även om man fortfarande undvek onödigheter – man hade inte glömt nödåren. Fabrikerna mekaniserades och produktionen effektiviserades. Också Börje Brunberg drömde om automatisering och mekaniserade flitigt sötsaksfabriken, med följden [...]
13. 1970-talet
1970-talet, sötsakernas årtionde “Ät lördagsgodis bara på lördagar, aldrig annars!” ungefär så sjöng avantgardistiske M.A. Numminen på 70-talet. Finländarna hade blivit helt sålda på sötsaker. Konsumptionen ökade till nästan sju kilo om året per person. 1970-talet var den så kallade Kekkonen-tiden. Det byggdes hela kvarter av förmånliga höghus av betong. Majoriteten av finländarna bodde nu [...]
14. 1980-talet
1980-talet: Brunberg flyttar till Veckjärvivägen Under 80-talet steg Brunbergs produktionssiffror till nya höjder. På 50-talet var produktionen under 150 ton, på 60-talet ökade den till nästan 250 ton och på 70-talet till 600 ton – nu var produktionen hela 1 200 ton. På 30 år hade volymen nästan tiodubblats. Det var en period av ekonomisk boom [...]
15. 1990-talet
1990-talet: recession och nya karameller Börje Brunberg hade en 45-år lång karriär bakom sig på Brunberg. Han hade moderniserat fabriken och mångfaldigat produktionen. 1991 pensionerades Börje Brunberg. Till ny verkställande direktör utsågs fil.dr. Raimo Keskinen som ledde företaget fram till 1997. Börje Brunberg, vars skötebarn var fabrikens utveckling, fortsatte som styrelseordförande och var alltid redo [...]
16. 2000-talet
2000-talet: Brunberg idag Vem kunde ana vart en enkel anhållan skulle leda, då bagarlärlingen A.W. Lindfors år 1871 anhöll om tillstånd hos Magistraten att bedriva bageriverksamhet. Under de gångna 150 åren har mycket hänt: Finland blev självständigt, genomgick flera krig, urbaniserades och blev medlem i Europeiska Unionen, men Brunberg fortsatte sin verksamhet som ett familjeföretag [...]
