1940-talet: Världskriget och en tragisk eldsvåda
”Vi befinner oss i Runebergs stad, där ryssens stridspiloter igår tisdag utförde sina illdåd. – Mångas hem och egendomar har brunnit ner.” L Willebrand, februari 1940.
Under andra världskriget bombades Borgå i flera omgångar. Då sirenerna tjöt sprang Borgåborna snabbt in i bombskydden, av vilka ett låg i Brunberg-Lindfors fabrikskällare.
Kriget höll människorna i ständig rädsla och råvarubristen ökade svårigheterna.
Bristen på råvaror slog hårt mot sötsaksfabriken. Största delen av råvarorna, som till exempel kakao, lakrits och socker, var importvaror.
Sötsaker ansågs också vara en lyx som man inte ville slösa sina ynka slantar på.
Till en början försökte Brunberg-Lindfors klara sig genom att tillverka annorlunda produkter av de råvaror som fanns att tillgå. En sådan var morotslakrits.
Till slut var fabriken tvungen att acceptera situationen. Maskinerna stängdes av och sötsaksfabriken tystnade i väntan på bättre tider.
En dag föll en bomb på den intilliggande Stadsparken. Bombens skärvor träffade trähusets fönster och väggar – Lennart Brunbergs familjehem – glasskärvor föll till marken och träväggen skadades.
Fabriksbyggnaden av sten stod kvar oskadd.
En eldsvåda tar sötsaksfabrikörens liv
När kriget var över startades fabrikens maskiner upp. Men en ny stor tragedi drabbade fabriken, den här gången var det en eldsvåda som inte bara tog Lennart Brunbergs liv utan också förstörde familjens hem.
Branden, som tydligen hade fått sin början från en värmedyna, spred sig också till kontorsbyggnaden och leveransavdelningen.
Händelsen skakade hela staden. Lennart Brunberg var en uppskattad sötsaksfabrikör och en människa med hjärtat på rätta stället.
Lennart Brunbergs och Valborg Brunbergs barn, Börje Brunberg och Ulla Somervalli (f. Brunberg) tvingades kliva in i sin fars stövlar. Uppgiften var nästan omöjlig på grund av efterkrigstidens ekonomiska kris, bristen på råvaror, gammalmodiga maskiner och byggnaderna som efter branden var i dåligt skick – det var inte heller lätt att ordna finansiering.
Sakta men säkert byggdes fabrikens verksamhet upp på nytt.
Börje Brunberg blir verkställande direktör
På hösten 1946, ett och ett halvt år efter Lennart Brunbergs bortgång, startade fabriken upp, lite i taget, i takt med att tillgången till råvaror från utlandet ökade. En mängd produkter ransonerades ännu en lång tid efter kriget.
År 1947 blev Börje Brunberg verkställande direktör.
Som genom ett under lyckades Brunberg-Lindfors sötsaksfabrik nå betydande produktionssiffor redan år 1949, hela 400 ton. Under krigstiden hade sötsakssuget inte blivit tillfredsställt och alla produkter som tillverkades gick åt som smör i solen.
Produktsortimentet var avsevärt mycket mindre än under tiden före kriget och på listan fanns ovanligare produkter som till exempel chokladpulver och burkmarmelad.
Krisårens kokböcker visar att det alltid fanns något sätt att stilla sötsuget, hur svår situationen än var.